Varför kissade du i min brevlåda?

Nu flyger täckjackorna av, kängorna byts till flipflop, tystnaden byts till hiphop och bakom de gråa molnen tränger en solstråle igenom. Äntligen kan en flaska vin, en filt och musik vara allt man behöver på en hel dag. Nu tar värmen hand om ensamheten! För hur många intressanta möten har den ensamma vintern bidragit med egentligen?

Utdrag ur den fiktiva kalendern 2010...

Vecka 49

- Ursäkta, men du kan juh inte röka cigarr i hissen?

Jag flinar inombords, för den 200 år gamla tanten med tegelstenshandväska har precis talat med mig!

Vecka 50

- Pizzeria Salem, Hallå?

- Tja, läget?

- Vad vill du beställa?

- Njae, inget, tänkte mest höra hur det var läget?

- Tack bra, vilken Pizza vill du ha?

- Ingen Pizza tack, vad ska du göra i Sommar då?

KLICK

RIIING

- Robbans Pizza, vad får det lov att vara?

- Tja, läget?. . .

Vecka 51

Ett tappert försök att leka snöbollskrig med ungarna på gården slutar i tumult, med en arg pappa efter dåligt uttalande.

- Jag vill bara leka med dina barn, jag är så ensam.

Vecka 52 (Julafton)

- Vad bra att du kom, jag har precis värmt Findus jultallrik i micron, hugg in!

Två ungkarlar sitter runt ett tomt bord och äter direkt ur pappförpackningen...

- Har du köpt någon julklapp till mig?

- Finns det julgranar på månen?

- Fitta!

- Säg inte så!

- Diskofitta!

- Har du?

- Ne

Nu

Alla planer om hur jag ska söka kontakt skjuts upp till hösten, höst-2011 kommer att bli episk, den lär vara späckad med möten och päls. . .

Skynda dig i säng, vi måste hinna sova!

Det är en fin gräns mellan att en liten pinsam händelse är värd att svälja för att senare glömmas, till hur ett försökt av att dölja den lilla pinsamheten kan få en oanad vändning. Genom att försöka erhålla den personliga hedern övergår den tidigare knappt märkbara händelsen, till ett oförglömligt minne för alla närvarande. En liten pinsamhet som aldrig skulle fått tagit så stor plats, kommer nu aldrig glömmas!

- Nästa Tumba!

Folk tränger sig av tåget och rusar mot rulltrappan, för bussarna står inne på stationen och det är viktigt att hinna hem för att kasta sig i soffan. Själv glider jag runt i vimlet av folk och hamnar snart framme i den fulla rulltrappan. Folk ursäktar sig och vill tränga sig för att snabbt komma upp och ut. Men den är full.

Dörren slås kraftigt upp bakom mig och där kommer en man i hatt och kostym och med stora steg springer han framåt. Men denna man är speciell, för han har vad jag inte visste då, en annan agenda. Han ville framstå som en pionjär, iaf för en kort sekund.

Den 60-åriga mannen tar rulltrappan bredvid oss som är avstängd och rusar upp för den, där står vi alla chockade, varför tänkte inte vi på detta? Men svaret var lika snabbt besvarat som frågan kom. För rulltrappan aktiveras när mannen sätter ner foten på bottenplattan och vid det här läget inser han själv att han är inför en stor kamp i kraftig motvind.

För Uno som jag vill kalla honom, tänker inte se sig besegrad, jag ser hans rygg kämpa upp för de höga stegen som i snabb takt arbetar sig nedåt. Det går nu trögt för Uno, i det här tempot som i takt med hans dåliga kondition sänks sakteligen, är den upptäckta genvägen nu endast en svettig mekanisk motståndare.

Uno är nästan vid toppen, då min stillastående taktik är likställd. Han tittar flämtandes på en fnissande publik till höger om sig då jag passerar honom. Men ska jag nu passera honom, ska jag göra det med en rojalistisk tankebana. Det blir Silvia-vinkningen. En klassiker slår till igen!

Med en utvilad kropp, höjer jag min högerhand och skopar i sidled med min handflata, medan Uno trevar de sista stegen, 1-0 till Silvia!

Carpe diem motherfucker!

ditt minne sviktar. . .

Den virtuella världens belöningssystem är inte uppfunnet ur det blå, det är endast en efterliknelse av verkligheten, människor gillar att få sina små presenter med jämna mellanrum. Ett nytt svärd, level eller magisk ryggsäck med sin WoW-hjälte, är ingen skillnad mot att gå från jul, födelsedagar, fettisdag, påsk... osv. Till en mer nerskalad belöning som kommer vardagsvis, i form av inköp...

- Jag unnade mig så mycket mat vid Jul, så jag har unnat mig ett gymkort för att träna bort det, så jag har unnat mig nya träningskläder, men dem matchade inte inredningen i hallen, så jag renoverade den. Nu orkar jag inte tänka mer på det, ska bara slänga mig i min nya soffa och unna mig lite Xbox efter en alldeles för stor tallrik pasta...

Snart kommer varenda dag i Kalendern ha en egen dag, vi kommer fira allt från Platt-tv's-dag till Pizzans-dag, med en annan psykologisk effekt av givande ångest varje gång vi har missat något att fira. Jag kommer helt enkelt längta efter att inte få fira något...

- Ååå YES! På onsdag har jag ingenting att göra. Inget att fira, inget att köpa och ingen planering inför saker i framtiden. Jag ska göra ingenting!

- Fan också! Nu planerade jag precis in att göra ingenting!

Shop til you drop, fuck and forget, sköt dig själv och skit i andra, jag lever bara en gång, Carpe diem! bla bla bla...ursäkta dig bäst fan du vill!

Din nyliberala shop-o-holic, ta dina B12 tabletter!

Nu flyttar jag till Ryssland!

"- Jag tror inte att du är svensk!

- Nehe, vad är jag då?

- Alltså, du är för hårig för att vara svensk svensk!

- Men vad är jag då?!

- hmm, du känns kanske mer öststat. . ."

Migrationsverket kl 08:15 en måndag.

Anställd:

- Hej alla nyanlända! Som ni vet har vi två köer här, en för svenskt medborgarskap och en för utanförskap. Jag tänkte om alla tog av sig till bar överkropp, så ska vi dela in er i de två köerna.

Tomte:

- Vart ska jag då?

Anställd:

- Tomtar är ut och runt hörnet, följ skyltningen "tråkiga traditioner" så kommer Liselott ta hand om dig!

supremacy theory

- "Vilka tabletter tar du?"

- "hmm, c-vitamin, omega 3, Berocca-pro, Loratadin, Glutenfria anti-oxidanter, multi-pro-charge protein som jag sköljer ner med en Vitamin Defence vatten."

- "Oj, men äter du inte en varierad kost?"

- "Jo, idag kör jag en low-fat-hi-carb-laktosfri-latte-sallad till frukost, en GI-Joe herbal vegan brunch och sen en shake-and-bake biff till middag"

- "Så du är medveten om din hälsa kan man säga?"

- "Absolut, kör bodypump, spinning, spinoff, kickboxning, kickoff och basejumping på Hifi-sportcenter i Haninge marketplace, 39 gånger i veckan"

- "Så du tränar professionellt eller har du ett vanligt jobb också?

- "Haha, vanligt jobb? Jag är en headhuntad Kosta Boda steriliserings specialist med waterflow inriktning på GS360 Worldwide international i Stockholmsområdet"

- "Diskare?"

- "Exakt!"

trevligt att höras!

KLICK!

Telefonen ringer åter igen och jag tittar på den förvånat. "Jens, vad vill han nu då?" mumlar jag för mig själv. . .

- ". . .Johan?"

- "tja, jag tror det bröts"

- "Va?, nej, vi var klara, så jag la på"

KLICK!

Om Hollywood kan, kan jag! Via ryktesväg har jag hört att producenter i Hollywood kommit överens om att skippa Hejdå-frasen i telefonkonversation, för att det tar upp för mycket tid av filmen. Så varför kan inte jag då göra det? Finns det tid att korta av, då vill jag vara pionjär! En postmodern människa måste tänka på bevarandet av miljö och tid.

Jens har inte hört av sig på 2 veckor, hmm...

- "Johan"

- "Hej, det är din far, hur mår du?"

- "Jo, tack det är bra, själv?

- "Tjaaaee, det är bra, vill du äta middag någon dag, typ tisdag?"

- "Ja, det blir bra, vi kan höras på tisdag"

- "Ja, det gör vi, då säger vi tisdag!

KLICK!

RIIIIING!

- ". . .Johan?"

- "Hej, det är din far igen, det bröts, va sa vi?

- ". . ."

deal with the devil

- "Så du tror att Selecta automaten kom dit för att håna oss?" Jan

- "Ja varför skulle den annars stå där, det är en sadist till entreprenör som har skapat de där plåtlådorna. När människor är fulla och har motorik som en felkalibrerad damsugarförsäljare står den där som ett stort hånflin i midnatten" Jag

Med vacklande gång närmar man sig automaten, med en vacker dam under armen som velat följa med från dansgolvet. Vi hånglar upp varandra mot det röda plåtskåpet som avger ett svagt sken av beredskap, när båda får en snilleblixt!

"Har du..euhm?"

"Nääeee, har du?"

"Fan vi måste skaffa kådisar!"

Där står djävulen i sin röda klädnad, redo att servera dig med allt du behöver, till och med kondomer! Tur att Selecta finns överallt!

"1, 2, 12, 19, har du en femma?" frågar jag, och hon fumlar fram ett silvermynt ur rockfickan. "24, det räcker, nu ska vi se.... nummer 30" svamlar jag vidare och trycker sakta på knappsatsen.

Plötsligt reagerar maskinen och till min förvåning börjar spiralen i raden brevid kondomerna röra på sig. "BONK!" säger det när varan slår i marken. Jag blir högröd i ansiktet och böjer mig ner för att ta upp vad jag köpt från automaten. Sedan reser jag mig och sträcker fram en fyrkantig förpackning med sugrör på sidan.

"Apelsin juice kanske?"