198 71, Nordpolen

- Jaha, då ska vi se, dagens första brev!

"
Hej Claus,

morbror sa till mig att jag skulle skriva till dig, så nu gör jag det. Han sa också att man kunde önska sig massa bra saker av dig, utan att det kostade någonting. Morbror är snäll men ibland lite virrig och säger konstiga saker. Bor du verkligen på nordpolen?

Jag tänkte ändå önska mig något av dig. För om jag skulle få det jag önskar, skulle jag bli jätteglad! Jag önskar; att pappa skulle sluta slå mig varje gång jag gör något fel och att mamma slutar dricka så mycket vin. Det hade varit mysigt om de hade gillat mig och att pappa inte alltid kallade mig för "oäkting", vad nu det betyder. Alla mina klasskamrater fick leksaker och kläder förra året, jag fick en tom ginflaska kastad i huv'e som spräckte min överläpp. Men om du inte kan uppfylla de två första önskningarna, skulle jag vilja önska mig en Vintage Double Action .45 Colt med två skott. 

Tack snälla tomten!
Kram Evelina  

"

Ängslan

Vem där?


Nu.

Svalt,
kylt sinne.

-

Okänd flock siluetter,
av förvridna gestalter
betvivlar min
karaktär.

I omslutande formation,
tinglar isande nålar
mot huden.

-

Kyld,
svagt sinne.

-

Förföljd,
omsluten av skarpa,
morbida faror.

Slagen slår rappare,
stegen allt kvickare,
faran mer levande.

-

Svag,
vagt minne.

-

Porten stänger allt realiserat,

ute.

Haiku - Sandlös

Spegelblank is

Förleder mina leder

Frakturerande

Det är min rättighet!

Under en anställningsintervju på ett kontor någonstans i city frågar intervjuaren:


- Jag vet att jag inte får fråga, men röker du?
- ...haha nej det gör jag inte, men jag spelar trumpet
- öö, jaha? jo va trevligt för dig, men skönt att du inte röker
- Nej men jag spelar trumpet som sagt
- Jag förstår inte, vad menar du?
- Jo jag spelar trumpet under arbetstid, jag måste göra det
- Va? du kan juh inte spela trumpet..du har humor (Skrattar nervöst)
- Jo, jag har tyvärr spelat trumpet i många år, många har velat att jag ska sluta, men jag kan helt enkelt inte
- Alltså det här är ett kontorslandskap, jag har lite svårt att förstå dig?
- Okej, när jag har suttit still en längre tid så får jag ett enormt sug att spela trumpet, oftast något i stil med La Vie En Rose, bara gå ut fem minuter och blåsa av mig lite
- Du skämtar?
- Skämtar? Jag hoppas ni har ett ljudisolerat trumpetbås här, det står i fackets avtal med arbetsgivarna att alla kontorslokaler över 86 kvadrat ska inneha närliggande trumpetbås för oss blåsare. Har ni inte det, är den här arbetsplatsen inte aktuell för mig
- Du kan inte mena allvar, trumpet är väll ändå inte beroendeframkallande som Nikotin?
- Säg det till Maurice André, Armstorng och Wynton Marsalis som hade hela hjärnan fylld med Bleckblåsreseptorer, vilken förolämpning. Nu gör du mig upprörd!
- Förlåt, det var inte meningen att göra dig upprörd, men jag har aldrig hört detta tidigare
- Tror du att jag går runt med den där trumpetväskan som står vid dörren utan anledning
- Nej, nej, men jag kanske trodde att du faktiskt spelade trumpet på riktigt
- Va, vad säger du? Jag har juh sagt att jag har ett trumpetberoende, ge dig nu!
- Alltså jag menar,.. menade att du spelade i ett band eller något
- Band? Tror du att det här är något slags nöje för mig? Har du någonsin hört om en trumpetblåsare som tillhör ett band? Sluta nu, alla kända trumpetblåsare är ett tragiskt bevis på att ingen tar oss på allvar. Solister, hela bunten. Inte heller du tar oss på allvar, den här intervjun är över! 
- Ledsen, förlåt. jag...
- Du vad?
- Inget...

01:58

Stillsam textil värmer den nakna kroppen

Kontursvaga siluetter passerar fönstret

Natten ger;
jag tar trygg,
kompakt,
närhet

Tystnaden tjuter

Vi somnar in...