trevligt att höras!

KLICK!

Telefonen ringer åter igen och jag tittar på den förvånat. "Jens, vad vill han nu då?" mumlar jag för mig själv. . .

- ". . .Johan?"

- "tja, jag tror det bröts"

- "Va?, nej, vi var klara, så jag la på"

KLICK!

Om Hollywood kan, kan jag! Via ryktesväg har jag hört att producenter i Hollywood kommit överens om att skippa Hejdå-frasen i telefonkonversation, för att det tar upp för mycket tid av filmen. Så varför kan inte jag då göra det? Finns det tid att korta av, då vill jag vara pionjär! En postmodern människa måste tänka på bevarandet av miljö och tid.

Jens har inte hört av sig på 2 veckor, hmm...

- "Johan"

- "Hej, det är din far, hur mår du?"

- "Jo, tack det är bra, själv?

- "Tjaaaee, det är bra, vill du äta middag någon dag, typ tisdag?"

- "Ja, det blir bra, vi kan höras på tisdag"

- "Ja, det gör vi, då säger vi tisdag!

KLICK!

RIIIIING!

- ". . .Johan?"

- "Hej, det är din far igen, det bröts, va sa vi?

- ". . ."