Skynda dig i säng, vi måste hinna sova!

Det är en fin gräns mellan att en liten pinsam händelse är värd att svälja för att senare glömmas, till hur ett försökt av att dölja den lilla pinsamheten kan få en oanad vändning. Genom att försöka erhålla den personliga hedern övergår den tidigare knappt märkbara händelsen, till ett oförglömligt minne för alla närvarande. En liten pinsamhet som aldrig skulle fått tagit så stor plats, kommer nu aldrig glömmas!

- Nästa Tumba!

Folk tränger sig av tåget och rusar mot rulltrappan, för bussarna står inne på stationen och det är viktigt att hinna hem för att kasta sig i soffan. Själv glider jag runt i vimlet av folk och hamnar snart framme i den fulla rulltrappan. Folk ursäktar sig och vill tränga sig för att snabbt komma upp och ut. Men den är full.

Dörren slås kraftigt upp bakom mig och där kommer en man i hatt och kostym och med stora steg springer han framåt. Men denna man är speciell, för han har vad jag inte visste då, en annan agenda. Han ville framstå som en pionjär, iaf för en kort sekund.

Den 60-åriga mannen tar rulltrappan bredvid oss som är avstängd och rusar upp för den, där står vi alla chockade, varför tänkte inte vi på detta? Men svaret var lika snabbt besvarat som frågan kom. För rulltrappan aktiveras när mannen sätter ner foten på bottenplattan och vid det här läget inser han själv att han är inför en stor kamp i kraftig motvind.

För Uno som jag vill kalla honom, tänker inte se sig besegrad, jag ser hans rygg kämpa upp för de höga stegen som i snabb takt arbetar sig nedåt. Det går nu trögt för Uno, i det här tempot som i takt med hans dåliga kondition sänks sakteligen, är den upptäckta genvägen nu endast en svettig mekanisk motståndare.

Uno är nästan vid toppen, då min stillastående taktik är likställd. Han tittar flämtandes på en fnissande publik till höger om sig då jag passerar honom. Men ska jag nu passera honom, ska jag göra det med en rojalistisk tankebana. Det blir Silvia-vinkningen. En klassiker slår till igen!

Med en utvilad kropp, höjer jag min högerhand och skopar i sidled med min handflata, medan Uno trevar de sista stegen, 1-0 till Silvia!